Sömnstörningar är ett vanligt problem som många människor är drabbade av. I omvårdnadsarbetet kommer sjuksköterskor att komma i kontakt med människor med sömnstörningar av olika slag. Det är därför viktigt att ha en förståelse och kunskap om bakomliggande faktorer till detta. Då många människor även lider av psykosociala tillstånd som exempelvis depression och ångest ville vi belysa sambandet mellan dessa tillstånd och sömnstörningar och även få en inblick i hur individernas vardag blir påverkad av sömnstörningar. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt med relevant litteratur inom ämnesområdet.

Sömnstörningar är ett vanligt problem som många människor är drabbade av. I omvårdnadsarbetet kommer sjuksköterskor att komma i kontakt med människor med sömnstörningar av olika slag. Det är därför viktigt att ha en förståelse och kunskap om bakomliggande faktorer till detta. Då många människor även lider av psykosociala tillstånd som exempelvis depression och ångest ville vi belysa sambandet mellan dessa tillstånd och sömnstörningar och även få en inblick i hur individernas vardag blir påverkad av sömnstörningar. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt med relevant litteratur inom ämnesområdet.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med Psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med Psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna..

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation..

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

Vissa sjukdomar för konsekvenser med sig utöver den somatiska bördan. Hepatit C är en av dessa. Detta virus påverkar den drabbades liv på ett sätt som står över den patologiska beskrivningen. Varje år anmäls 2000 fall av hepatit C i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om omfattningen av Psykosociala problem hos hepatit C-smittade.

Psykosocial arbetsmiljö är ett problem som återfinns inom många arbetsplatser i världen. Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte är att undersöka, förstå och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrån de förutsättningar som finns. De arbetar utifrån att förbättra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbättring men det finns fortfarande brister kvar.

Syftet i min undersökning är att skapa större förståelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och få en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frågeställningar utformats: Vad är psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen? I vilken mån påverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln på arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige där en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar på personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna är med i en servicegrupp på organisationen.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som är av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det är av störst vikt för socionomen att få feedback från samt vilken som är den största drivkraften i arbetet för socionomen. Det som framkommit i vår studie är att samtliga intervjupersonerna lägger fokus på i stort sett samma faktorer då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat är vikten av goda relationer med klienter, arbetsgivare och kollegor..

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och åtta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primära konsekvenser där psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundära konsekvenser där sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus fungerade sämre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jämfört med en population som inte har tinnitus.

Tidigare forskning har visat på att barn till föräldrar med Psykosociala problem själva löperstörre risk att utveckla någon form av psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars föräldrar som har/haft Psykosociala problem(psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik) skiljer från gymnasieungdomar som intehar/haft föräldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrån projektet ?Psykisk hälsa och drogvanor hos 18-åringar i Västra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer från familjermed psykosocial problematik uppvisar mer ångest- och depressionssymtom än ungdomar sominte kommer från familjer med denna problematik.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.